det är för mycket..

nu kommer gränsen tills det bubblar över.
jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, ser inget mening med allt.
jag saknar dig som fan..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0